Argus

Aftonbladdre...f´låt, Aftonbladet ska det vara, skriver att det finns risk/chans, stryk ej önskvärt alternativ, för att asteroiden Apophis kan träffa jorden år 2036.  Om  detta kommer att spela någon roll ur mänsklig synpunkt beror förstås på om mänskligheten dessförinnan har hunnit spränga sig själv i luften eller kvävts av värme. Asteroiden är , träffande(sic) nog, döpt efter en egyptisk dödsgud som Argus mycket väl minns från sin ungdom, då han ådagalade(uppvisade, Metusalems anm.) ett visst intresse för gudar. Detta intresse har med millennierna,ömsesidigt, svalnat.

Inspirerad av Nils Ferlin framför Argus följande oefterhärmeliga poem;

Tja, fort går tiden,

i väntan på asteroiden.
Det blir nog ganska tyst i byn,
när den visar sig i skyn.

Men ännu så länge sitter vi tryggt,
i alla de tempel som vi byggt,
för att våra gudar prisa och ära,
och ber att fanstyget inte kommer för nära.

För detta vore en katastrof,
även för en stoisk filosof,
som vet att dagen skyndsamt randas,
då det är dags att sluta andas.

Det är möjligt, funderar Argus, att Darwin högg i sten när han sa;
Vi kan med en viss förtröstan se fram mot en trygg framtid med samma otroliga längd som det förflutna. 

P.S. För petimätern påpekas att Argus är fuller väl medveten om att en komet och en asteroid inte är exakt samma sak, i själva verket är de himla olika. Här, som i många andra möjliga(och omöjliga, Metusalems anm.) sammanhang åberopar dock Argus sin poetiska frihet. D.S.