Ny flytt!!

Argus har återigen flyttat sina bopålar i cyberspace denna gång ( och förhoppningsvis långvarigare ) till;


http://www..metrobloggen.se/Argus


On the move.

Argus har bytt hemvist och kan numera påträffas, i den mån han gör det, på följande adress;

http://www.arguskommenterar.dinstudio.se/

Läsare är välkomna att, i den mån de ids, kommentera hans inlägg i gästboken.

Glad midsommar!!

Tröst för tigerhjärtan?

Inte bara Argus drabbas av den teknikidioti som råder i landet. Det finns en egendomlig logik som går ut på att man ska vara nöjd även om det är illa, eftersom det alltid finns någon som har det värre och tillfälligtvis får väl Argus ansluta sig till den.
11 000 av landets pensionärer kommer inte att att få ut sin pension till midsommar p.g.a. att försäkringskassan inte klarar av tekniken med ett nytt utbetalningssystem, vilket ju framstår som ett problem av lite annan dignitet än Argus futtigheter. (Så sant, som det är sagt, Metusalems anm.)
För att i någon mån trösta de människor som byggt upp landet, men som ser ut att ha svårt att få någon ersättning för det diktar Argus;

Ingen nubbe och ingen sill,
det räcker pengarna inte till,
man får väl ta till vatten och knäckebröd,
för att lindra denna nöd.

Nej, inte blir det någon glader fest,
för försäkringskassan är långtifrån bäst,
på att hantera tekniska system,
men det är ju bara för oss gamla ett problem.

Vilse i cyberrymden.

Argus fick sin blogghemvist här i en osäker värld flyttad till en, om möjligt,  ännu vanskligare, för hans blogg fungerar med knapp nöd. Han kan t.ex inte illustrera sin inlägg, vilket är skada med tanke på hur illustra hans illustrationer var. Argus har sagt det förut och han säger det igen, helvetet måste vara en plats där norrmännen lagar maten, danskarna har hand om språkundervisningen, finländarna TV-underhållningen och svenskarna ansvarar för datatekniken. Till saken hör att Argus varit i kontakt med en annan bloggtillhandahållare, där kunskaperna verkade ligga på samma nivå som Argus egna om månens baksida.

Med anledning av ovanstående långt ifrån på sitt soligaste humör, för hans enastående diktarkonst (hmmm, Metusalems anm.) har man ännu inte lyckats frånhända honom, kvider Argus;

Argus fick i rymden flytta,
men denna flytt blev trist
och gjorde inte minsta nytta,
för på kunnande råder det brist

illa går det när man i detta land
försöker att tekniken hantera
och Argus stönar ibland,
nej, nu orkar jag inte mera.

Utan är det inte att Argus instämmer med den okände tänkare som hävdar;
Datorer är opålitliga, men människor är ännu opålitligare.

Ögona böj!

 Ögongympa har länge praktiserats inom djurvärlden.


Kinesiska studenter anstränger sig så hårt   i kampen för att klara sina studier att de riskerar skador  på sina ögon. Utbildningsanstalterna uppmanas därför att två gånger per dag lägga in träningspass för ögonen, eller s.k. ögongympa.
För Argus är detta ingen nyhet, då han dagligen tränar sina många ögon genom att kasta blickar än hit än dit.
 
Till uppmuntran för de kinesiska ungdomarna diktar Argus;

Om du vill behålla dina ögon i trim,
lyssna då till Argus rim,
titta åt vänster, titta åt höger, blicken höj
och gör det nu, ögona böj!
 
För när du blir gammal och ser klent,
är det alldeles för sent.
Så träna i tid din retina,
du som är ung i landet Kina.


Kvot utan hot.

  Poliskonstapel Pusth genomför en nykterhetskontroll vid trafikplats Blåsut ( för säkerhets skull på sig själv.)

Polisförbundet har (tillfälligt?) vaknat upp ur dvalan och säger i ett ögonblick av självinsikt ; Polisen jagar småbovar i stället för yrkesförbrytare. En polis säger att rättssäkerheten och sunt förnuft försvinner och den mån de inte redan gjort det är nog faran överhängande. Orsaken till detta tillstånd av sinnesförvirring är det "pinnsystem" som råder, där de kvantitativa målen ersatt de kvalitativa.

Tja, skönt är det att stå här vid min trafikkontroll,
om jag gör någon nytta spelar ingen roll,
bara jag samlar en hoper poäng
och sen får gå hem till min säng.

Så slipper jag sätta mina klovar,
på några farliga bovar
för jag har fyllt min kvot
utan otäckt våld och hot.

Nä, de farliga banditerna får gå lösa,
på dem tänker jag  inga krafter slösa,
jag kastar till detektiven allmänheten över min boll
och stannar vid min trafikkontroll.

Vem firar vad?

http://www.myra.nu/myraKB-12-33.jpg  Förr........           och nu   http://www.ekosidan.se/bilder/sopor.jpg.


Idag firar Sveriges nation sin dag,
men riktigt vad man firar vet inte jag,
till en soptipp har landet förvandlats,

inte så konstigt som det behandlats.


Då liksom nu var landet långt,

men numera känns det bara trångt,
för mycket av all sköns skit,
som inte tycks höra hit.

Snart inte en enda ren fläck
och Argus fylls av skräck,
driver någon med honom gäck,
eller ska hela landet fyllas av träck?

A day in the cuckoo´s nest. The movie.

 Tal i Sveriges riksdag av jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Denna institution får nu betraktas som varande  bortom all satir och Argus går därför stillatigande förbi denna händelse.

I Gourmandie.

image120 Ett mellanmål för bjässen Atlas, hamburgaren uppkallad efter honom.

Under den flytt som Argus genomförde för en tid sen var han tvungen att inkalla hjälp för att flytta sin lika tunga som många tillhörigheter, hopsamlade under sex millennier. Naturligt var det att han slog en signal till gamle vännen och titanen Atlas, stark som fyrtio mulåsnor men tyvärr med ungefär samma mentala kapacitet, vilket historien om honom vittnar om. 
 A.n.o.e. ( allt nog och emedan ) Atlas gigantiska lekamen skulle ju försörjas med energi för att han skulle klara sitt uppdrag och en billig historia för Argus är vad detta inte blev. Enbart det lilla snacket på bilden gick på närmare trehundra (visserligen svenska, men ändå) kronor.

Till Atlas, Gargantuas och andra gourmanders lov diktar Argus;

En halv oxe och en balja rotmos är ett lagom litet mål
och därtill rikligt med dryckjom, annars är värden snål,
därpå  en kalorrik och bastant efterrätt,
så att man får känna sig riktigt mätt.

Sen kan man själv hämta ännu en  portion,
så att man får lite motion.
Bara det serveras mycket på jättelika fat,
bryr jag mig inte om vad jag äter för mat.


image121 Gargantua intar ett mellanmål, för säkerhets skull med två skedar.

Släkten är värst.

image119 Kalle Anka mottar med sitt vanliga stoiska lugn nyheten om försäljningen och den uteblivna förtjänsten.

Det första numret som utgavs i Sverige av serietidningen Kalle Anka har sålts för den svindlande summan av 105 000 kr. Detta i knivskarp konkurrens med såna litterära bjässar som Läderlappen, Fantomen och Tomahawk ( en tidsskrift som f.ö. Argus fann mycket givande på den tiden då det, s.m.s. begav sig.)
Dock lär väl Kalle själv knappast komma i besittning av dessa stålar, eftersom farbror Joakim genom ett knipslugt avtal skaffat sig alla rättigheter till framtida inkomster av all försäljning av Ankarelaterade produkter och därmed får andra affärsmagnater att framstå närmast som byfånar.



Argus tänker sig att Kalle gastar ungefär så här;


Här har man spöat Fantomen, Läderlappen och Tomahawk
och för stålarna tänkt tjacka en tjusig kåk,
då visar det sig att den där j-a Joakim,

ja, skriv om detta, Argus, ett vackert rim,

slugt har lagt beslag på varenda sekin,
han som redan är rik som ett svin,
och upp till knäna i pengar vadar,
när han inte i dem badar.

För en annan lär det livet ut bli torrsim,
ja, skriv om detta, Argus, ett vackert rim
och var tacksam att du ingen farbror har,
han lämnar dig bara på backe bar.

Men möjligen gäller också för stackars Kalle vad Jimmy Durante anser gälla om många andra;
De flesta människor ( och ankor, Argus anm.) blir aldrig rika, eftersom de till följd av flitigt arbete inte har tid att tjäna pengar.



 

Logistik?

image118 Resultatet av tankeverksamhet hos företrädare för Stockholm stad.

Företrädare för Stockholms stad måste ha åtminstone tangerat världsrekordet i idiotisk logistik när man sista helgen i maj, de många studentfesternas tid och en stor resehelg "planerar" in en politisk konferens, Stockholm Marathon och en rockkonsert.

Argus tänker sig att en av "tänkarna" tänker;

Logistik är inte vår starka sida
och för det får Stockholmarna lida,
sista helgen i maj blev det på stan
rörigt som bara f-n.

Många studenter skulle ju ha fest,
men vi ville bjuda in en och annan gäst,
till en politisk konferens,
som inte gick att hålla nån annanstans.

Och det där med gruppen Kiss,
var ju faktiskt en liten miss
och tänk att marathon drar sån publik!
Håhåjaja, det är svårt med logistik.