En svensk  som hyrt en  släpvagn i Norge upptäckte efter en kortare färd ( och mindre olycka ) att han hade en norsk fripassagerare i vagnen. ( AB)

Inför denna mystiska händelse löper Argus tankar iväg och han föreställer sig fripassageraren som en slags norsk motsvarighet till andra länders båtflyktingar. Fast fundersam blir han ändå , varför skulle någon vilja fly från Norge till Sverige?

Men kanske tänkte han som Michel de Montaigne " Jag vet vad jag flyr ifrån , men inte vad jag söker efter."