Argus - Kommentarer.

Gift på talibanska.

Familj där kvinnan lyckats föda en son och räddat livhanken tills vidare.

En bra bit in på 2000-talet fortsätter människor att under religionens beskyddande täckmantel av idioti utföra handlingar som knappast djur skulle vara kapabla till. En afghansk kvinna och hennes son dödade svärdottern/makan, för att hon födde en dotter istället för en son.
Maken som tydligen tillhör talibanerna, vilket möjligen kan vara en förklaring till men knappast någon ursäkt för, hans bestialiska beteende, är fortfarande på fri fot. Snart räknar men med att alla utländska styrkor ska ha lämnat Afghanistan, vilket innebär fritt fram för de urtidsuppfattningar som representeras av talibanerna.

Kanske tänker talibanen ifråga, vad vet väl Argus? ;

Jag är bara en taliban,
men jag blev ilsken som fan,
när min fru, detta spån,
inte kunde föda mig en son.

Så efter ett rungande gräl,
slog morsan och jag henne ihjäl,
där fick hon för sitt svek,
att vara gift på talibanska är ingen lek.

Military intelligence.

Förmodligen för att överhuvudtaget kunna få några ,har försvarsmakten besluta sänka de redan idag blygsamma kraven på sina rekryter. Det ska i fortsättningen räcka med godkänt betyg från grundskolan i engelska, svenska och matematik för att få bli soldat. För den som inte klarar eller orkar ta sig igenom gymnasiet, ett snart grundläggande krav på den övriga arbetsmarknaden, återstår alltså en militär karriär. Ännu sannare än förr lär Grouch Marx konstaterande; Millitary intelligence is a contradiction in terms,bli.

Argus tänker sig att en framtida soldat, i den mån hans hjärna tillåter sån verksamhet tänker;

Jag är en ung rekryt,
i skolan hade jag inget flyt,
så jag får tjäna vår stat,
som en mindre vetande soldat.

Nu hoppas jag på evig fred,
så att jag inte behöver vara med,
om något läskigt slag,
utan får träna ett, två, ett, två, dag efter dag.

Snövit.

Ny partildedare?

Stefan Löfven, socialdemokraternas nye ledare och f.d. svetsare, är enligt en ledamot i verkställande utskottet "ren som snö". Processen, att hitta en ledare med ett fläckfritt förflutet, har tydligen varit mödosam och framtiden får väl utvisa hur rätt, eller fel, ute VU var. Av någon anledning faller det gamla hippiebudskapet, Lita aldrig på nån över trettio, Argus i minnet.

Yrvaken i sitt plötsliga kändisskap kanske Stefan Löfven idag funderar;

Nu får det vara nog med strid och split,
nu ska jag svetsa ihop partit.
Ren är jag, precis som Snövit,
bär inte på det minsta skit.

Rätt man tagit över,
nån som partiet behöver.
Vi får väl se hur länge det kan dröja,
innan man också mig kan avslöja.

Alltid hittar väl någon nåt,
även det minsta lilla brott,
för mig kan en liten bot,
växa till ett farligt hot.

If it wasn´t for bad luck..

En del av kvinnans kvarlåtenskap.

En svensk kvinna har avlidit när hon tog en öl på en bar i Indien. The Times of India rapporterar att kvinnan, oturlig nog, bara hann dricka halva ölen innan hon dog. Argus vill inte på något sätt förringa tragiken i kvinnans död, men kan ändå inte låta bli att småle åt rapporteringen angående den halva ölen. Händelsen får Argus att minnas B.B. Kings klassiska formulering; If it wasn´t for bad luck, I wouldn´t have any luck at all...

Argus gissar att kvinnan, hinsides ifrån, beklagar sitt öde;

Denna öl blev min sista,
inte trodde jag att jag livet skulle mista,
när jag klev in på denna bar,
törstig som jag var.

Inte ens halva hann jag dricka,
innan jag hinsides måste sticka,
tänk att sluta sina dar,
törstig på en bar.

Amma och ramma, mamma!

Förare med högt utvecklad simultanförmåga.

Polisen håller på att "trappa upp kampen " mot aggresiv körning, skriver DN. Vi får väl hoppas att denna kamp inbegriper dum körning, förare som pratar i mobilen eller, värre, SMSar samtidigt som de kör och andra idiotier.
En aspirant till titeln Sveriges dummaste och farligaste förare måste vara den kvinna som krockade med en tankbil när hon, samtidigt, körde bil och ammade sin tre veckor gamla baby. Nu är ju kvinnor kända för sin simultanförmåga, men några gränser har väl också den. Kvinna dömdes till dagsböter, men kommer att släppas ut på vägarna igen. Babyn var hennes tredje barn, så för övriga trafikanters skull får vi hoppas att familjen inte planera någon tillökning.

Utsläppt från sjukhuset tillsammans med de tre barnen kanske mamman funderar, vad vet väl Argus ;

Många plikter har en mamma,
skjutsa barnen och den minsta amma,
det kan vara knepigt att detta göra,
samtidigt amma och köra.

Då måste ens förmåga att var simultan,
vara utvecklad som f-n.
Annars händer en olycka lätt,
när den minste behöver en skvätt.

Sär skrivningar.

Vad trött man blir....

Argus råkade snava på ett flagrant fall av särskrivning, denna sjuka som sprider sig som vinterkräksjukan och är ungefär lika behaglig, ordet som misshandlades var den här gången "förstår", förvanskat till "för står".
Skribenten formulerade en mening på tre ord; "Jag för står inte utredningen" och lyckades med konststycket att göra denna korta mening nästan obegriplig. Missbruket av särskrivningar kommer, hävdas det, från engelskan, vilket verkar lite svårbegripligt, då det skulle betyda att människor som knappt kan läsa svenska, läser så mycket engelska att de påverkas av den. Nåväl, Argus kan inte låta bli att delge sin kunskapstörstande läsekrets några exempel, hämtade från Avigsidan, en sida väl värd att besöka, när man tycker att man är väl värd att roas lite;

"BRUNNA SKOLAN" = Skylt vid Brunnaskolan, eldhärjad skola i Stockholmsområdet.

"Reptil anslagstavlan" annonserar : "gift orm säljes."

ABF i Linköping erbjuder, för den som törs ta risken att betala , kurser i "text behandling."

Företagets gemensamma kalender : "BF pappa ledig"

Metros hemsida . "Adressen till korrektur läsarna på Metro är"

Argus tänker sig att någon av ovanstående "korrektur läsare" presenterar sig;

Hej, jag är korrektur läsare här
och det är ok om du skriver isär,
så gör dom ju Amerika
och dom vill vi ju vara lika.

visserligen blir texten svår att förstå
men det är så få som läser svenska ändå
så det spelar snart ingen roll
om man skriver fot boll eller fotboll.

Tjuv och tjuv det ska du heta.

Klassisk fuskare i klassisk och fristil, Johan Muhlegg.

En student vid Umeå universitet blev nyligen ertappad med 56 fusklappar (ej samer), vilket måste vara något av ett världsrekord i fuskförsök. De studenter som fuskar mest, eller åtmistone ertappas mest, är de juridikstuderande vid Uppsala universitet. Möjligen är detta ingen ny företeelse, vilket kan förklara kvaliteten på dagens rättsväsende.
Ett axplock bland andra fuskare ; Telia blåser med vilseledande reklam kunder på upp till 295 kr/månad, ett bemanningsföretag lurar sina anställda på lönen och kineserna, proffs på området fusk, buteljerar om hemkörd soppa på tomma franska årgångsflaskor.
Fuskare är en välvillig beskrivning på tjuvar av det här slaget, som i en värld där den intellektuella förvirringen är den enda som kan mäta sig med den moraliska, tycks breda ut sig alltmer.

Någon fuskare någonstans, inspirerad av megahiten Torparrock med Sven-Ingvars kanske nynnar ;

Jag är fuskare jag och jag har det så bra,
jag behöver sannerligen mig inte förta
dom andra dom jobbar och sliter och gnor
medans jag frukten av deras mödor snor
håhåjaja, håhåjaja, så lätt det är att fuska vareviga dag
håhåjaja, håhåjaja, så lätt det är att fuska vareviga dag.

Il Capitano

Resultatet av en av Fransescos tidigare felseglingar.

Den italienske (f.d.?) sjökaptenen Fransesco Schettino når nästan Juholtsk nivå på bortförklaringar när han säger att han råkade snubbla ner i livbåten från den grundstötta Costa Concordia. Han smiter senare från platsen och tillbringar natten på hotell. Innan allt detta hinner hann dock, under själva grundstötningen, bjuda en ung kvinna på middag. När han av kustbevakningen beordras återvända till Costa Concordia utbrister han; Men inser ni att det är mörkt här och att man inte ser någonting? Anledningen till att Costa Concordia framfördes så nära land ska enligt Schettino först vara att han "navigerade på instinkt" och senare order från rederiet.

Möjligen funderar Schettino så här idag;

Det är inte så lätt att vara kapten
och besluta helt allen.
Det är så mycket att hålla reda på
och så lätt att på grund gå.

På grund av detta fick jag sparken
och får stanna på torra marken,
på bryggan får jag aldrig mera,
stå och kommendera.

Tja, nu är jag slut som capitano
och kan ta det lite piano,
inget tjat om för och akter,
nu blir det lugnare takter.

Håkan Bråkan.

Omslaget till Håkans kommande memoarer.

En av Sveriges mest osannolika, på ett område där konkurrensen om att vara osannolik är stenhård, politiker har gjort sitt parti den största tjänst han kunde göra och avgått från sin post som partiledare. Håkan Juholt avgår dock först sedan han orsakat sitt parti irreparabel skada,partiets sympatisörer uppgår enligt den senaste Sifomätningen till 24,6 av väljarna, ett historiskt bottenrekord.
Det har varit fascinerande att följa Juholts krumbukter, hans förmåga att låta kritik rinna av som vatten på en gås och hans dimmiga bortförklaringar har slagit alla tidigare rekord och man ska som sagt minnas att konkurrensen heter duga. En av hans sista, tragikomiska, försök till ursäkt med tanke på vad han orskat sitt parti var; Jag har tänkt på detta länge.
Skuggan ska dock inte bara falla på herr Juholt, han har faktiskt blivit tillfrågad av en tydligen mindre vetande ledning om han velat ha posten som partiledare och samma ledning har under lång tid sett honom göra bort sig och därmed partiet gång efter gång utan att agera.

Idag, i eftertankens kranka blekhet, funderar kanske Håkan Juholt;

Tja, det gick ju inte så bra det där,
jag har redan nått slutet på min karriär,
som partiledare var jag inget kap
men jag får väl duga som röstboskap

då kammar man i.a.f. in femtio lapp
och om lönen är lite knapp
och inte räcker till månadens sista dag
är det väl bara att ansöka om bostadsbidrag.

Svensk matematik.

Kalles lärobok i matematik på polishögskolan.

Anslaget till polisen har ökat med 25% mellan 2006 och 2011. (Polisens anslag 2012 kommer att uppgå till 20 miljarder). Denna mäktiga "löneförhöjning" avsatte dock inte några märkbara resultat på effektivitetssidan, där polisen lyckades med konststycket att lösa en procent färre brott 2011 än 2010. När det gäller egendomsbrotten klaras mindre än tre procent upp, vilket måste vara ett bottenrekord bland civiliserade länder.
Kalle Wallin, som sitter på Rikspolistyrelsen och utreder eländet, förmodligen tillsammans med en gediget tilltagen personal,säger på dimhöljd byråkratjargong; Vi är självkritiska och inte nöjda med vårt utredningsresultat. "Detta speglar sig i statistiken. Uppklarningen har inte ökat så mycket som vi tycker att den borde göra." Faktum är ju att uppklarningen minskat, men med ett obetvingligt förakt för matematikens lagar smyger sig Kalle runt detta faktum.

Möjligen funderar Kalle ungefär så här;

Mera pengar, år från år,
ger skattebetalarna till vår kår,
färre tjuvar, år från år,
vi uti bojor slår.

De som inte vill skilja på ditt och mitt,
kan snart härja alldeles fritt,
ja får vi bara några miljarder till,
gör de precis som de vill.

Hedersknyfflar?

Fadime.

Det är i morgon 10 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far, med motivet att hon hade haft en svensk pojkvän. Av någon anledning brukar den här sortens mord gå under beteckningen hedersmord, vad nu heder har i sammanhanget att göra. Vad det det handlar om är rent och skärt kvinnoförtryck och synen på kvinnor som handelsvaror att tjäna pengar på, så länge de är oskulder.
Argus kan bara djupt beklaga de kvinnor som haft oturen att födas in i dessa kuktur...oj då, kulturer ska det vara, se där en Freudian slip som heter duga. Det är på gränsen till obegripligt att det på 2000-talet fortfarande finns människor (eller är antropoider en riktigare benämning?), som använder sig av "heders"mord, könsstympning etc. för att hålla kvinnorna i herrarnas tukt och förmaning.
Ännu obegripligare framstår det att man till ett land redan till brädden fyllt med knäppgökar, fortsätter att importera såna.

Argus tänker sig att Fadimes pappa eller någon likasinnad hedersknyffel, i den mån deras reptilhjärnor tillåter det tänker;

En dotter ska lyda sin far,
ty även om han är en barbar,
som knappt läsa och skriva kan,
så är han ändå alltid man.

Och i vår "kultur",
som hos många djur,
är det alfahannen som styr och ställer
även om hans hjärna saknar celler.

Down and out?

Lärarinnans(f.d.) skola efter ett, tyvärr misslyckat, kemiexperiment.

Den svenska skolan som regelbundet och av olika politiska regimer misshandlats sedan 60-talet och numera närmast framstår som ett gammalt ringvrak har återigen åkt på en smäll, denna gång en riktig högersving. Argus trodde i sin enfald att Ingvar Carlsson hade slagit ouppnåeliga rekord i idioti på sjuttiotalet med sitt ytttrande; "Skolan skall vara spjutspetsen på vägen mot socialism", men i grenen idioti finns det tydligen alltid nya medtävlare.
Numera anses, åtminstone av regeringen, bemanningsföretaget Proffice besitta kompetensen att legitimera lärare, vilket lett till den tragikomiska konsekvensen att en lärare ansetts kompetent (av Proffice) att undervisa i fjorton ämnen, bl.a. kemi trots att hon "aldrig satt sin fot i en kemisal."

Den allvetande lärarinnan kanske nynnar som följer, inspirerad av Gesällvisan?

Om atomer vet jag ingenting, ingenting, ingenting,
mer än att de liksom flyter omkring, flyter omkring, flyter omkring.
Om syre är mina tankar,
höljda i dimmiga bankar.
För Proffice spelar det ändå ingen roll,
om ämneskunskapen är lika med noll.

Big Brother.

Datainspektionen har kritiserat färdtjänsten i Göteborg för att den lagrar uppgifter som är känsliga, men inte har något i sammanhanget att göra, ett brott mot en grundläggande regel i personuppgiftslagen, PuL. Datainspektionen går dock inte in på det grundläggande problemet, varför får myndigheter och organisationer överhuvudtaget tillgång till uppgifter, som de inte har något att göra med? Är det bara ett utslag av en allmän skvallerkärringmentalitet, eller? Nyfikna och illvilliga, en långt ifrån ovanlig kombination, människor, kan utan större ansträngning skaffa sig ungefär hur mycket information som helst om vem som helst. Senast i raden av nyfikna kärringar var en läkare som inhämtade information om sin, åtminstone psykiskt, betydligt friskare rival i dennes sjukjournal. Eftersom rivalen inte var läkarens patient är detta förbjudet, men i krig och kärlek är som bekant allt tillåtet och risken finns att John Osborne har rätt när han säger; Datorn är den logiska vidareutvecklingen av människan, intelligens utan moral.

Argus tänker sig att någon spindel i(på) internet tänker;

Här sitter man med info om allt och alla
och är ganska sugen på att skvallra,
sprida lite information,
om någon känd person.

Här ser jag att X drabbats av gikt
det skriver jag på Facebook illa kvickt,
alltid gör det väl någon skada
och alla skvallerkärringar glada.

Ali och de fyrtio rövarna.

Ali i lågstadiet.

DNs avdelning för rapportering av "nyheter" som inte kan ha undgått någon levande människa med ett minimum av själsförmögenheter i behåll, rapporterar att majoriteten av ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård fortsätter sin kriminella karriär. DN uppger att antalet återfall är åtta av tio, vilket Beatrice Ask får till 75%, en siffra som visar att Beatrice Ask trots allt håller sig närmare sanningen än många andra politiker.

Under rubriken "Inga vanliga studenter" presenterar DN två representanter för de kriminella ungdomarna, Ali och Arbi som, klokt nog, väljer att avstå från att framträda med efternamn. Ali, 18 år, har dömts för människorov, ett brott som har ett straffvärde på 4-18 års fängelse eller livstid. Polaren Arbi, också 18, är dömd för grov misshandel och grovt rån, varav bara det första brottet har ett straffvärde på lägst ett och högst tio år. Det är alltså inga snattare DN presenterar.

Möjligen funderar Ali ;

Jag började direkt med människorov,
en flygande start på en karriär som bov,
men snuten tog mig nästan direkt
och hoppet om snabba stålar var släckt,

nu får man väl göra som alla andra
och den smala vägen vandra
fast med mitt CV lär det ta hundra år
innan jag något arbete får.

Sång till Jong.

Björnen Björne har nyss mottagit beskedet om Kim Jong IIs död.

Nordkoreas förre diktator Kim Jong II har vandrat vidare till sällare jaktmarker och överlämnat landet och dess befolkning i en av sina söners trygga förvar. Sorgen har enligt Nordkoreas officiella och enda nyhetsförmedlare varit genomgripande och drabbat såväl folk som fä, björnar har till exempel setts gråta, något som Argus inte sett maken till sedan Nalle Puh tappade en burk med honung så att den gick i kras.
För att försäkra sig om att även människor sörjer den avlidne ledaren på passande sätt, har sanktioner genomförts mot dem som inte uppvisar en adekvat nedstämdhet och de alltför gladlynta sänds till arbetsläger för att lära sig sörja.

Argus tänker sig att hela Nordkoreas befolkning, såväl två som fyrbent, samfällt stämmer upp i denna jeremiad ;

Vi stämmer upp en mollstämd sång
för vår ledare Kim Jong
och den som inte nu kan gråta
ska vi aldrig nånsin förlåta

detta gäller både människor och djur,
ingen får numera sjunga i dur,
den som något sådant överväger
skickar vi till arbetsläger.

Högre matematik.

Förskolelärare på träningsläger för att lära sig räkna in en grupp. Bilden tagen vid slutprovet.

Två förskolebarn lämnades vid en utflykt kvar i skogen av personalen på förskolan, där de av ett oblitt öde blivit placerade. Händelsen orskades enligt personalen av " en räknemiss". Förmodligen använder sig personalen av samma, något diffusa, additionsmetod som indianerna som räknade, en, två... många.

Kanske funderar personalen, vad vet väl Argus, som följer;

Det är så svårt med matematik
och den ene ungen den andre så lik
men vi har ett litet tips
varför inte sätta in chips

ett i varje unges öra,
det kan väl inte vara svårt att göra,
då blir det lättare att hålla koll
och svinnet bör gå ner till noll.

Felräknaren får väl instämma med den okände tänkare som säger;
Utan matematik vore livet mycket enklare-åtminstone för mig.

Anticurlingpappan.

Värd ett(en) straff?

Förundrad och så småningom förbannad (när han insett att historien antagligen är sann), läser Argus i DN om pappan(?) som lämnat sin son utan ytterkläder i sju minusgraders kyla utanför en idrottshall i Uppsala och ensam fortsatt i sin varma bil till Stockholm där familjen(?) bor, sonen förutsattes kunna ta sig hem till fots. Anledningen till detta, i en del människors ögon märkliga, beteende skall ha varit att sonen presterat för dåligt under en innebandymatch.

Händelsen får Argus att dra sig till minnes det numera tydligen mer eller mindre obsoleta talesättet; Det finns inga oäkta barn, men det finns gott om oäkta föräldrar.

Argus tänker sig att pappan, i den mån hans hjärnkapacitet tillåter såna aktiviteter, tänker;

Grabben ska lära sig att spela boll,
hur det sker spelar ingen roll,
hellre får han gå tio mil
än åka i min bil

om han gör en dålig match,
skadar det inte med en klatsch,
så han håller i sitt minne,
vikten av ett bra bollsinne.

Tema ; Carema

Peder Pråhls enkla boning renoveras till samma kostnad som ett astronomiskt antal blöjor.

Eftersom världen numera är så sjuk att den är bortom all satir, har Argus i princip beslutat sig för att lägga pennan på hyllan. Med samma flexibla inställning till principer som Graucho Marx ; Det här är mina principer, dem rubbar jag inte på och gillar ni dem inte, har jag andra, är han dock beredd att göra ett undantag för gangsterföretaget Carema. Detta bolag får den ryska maffian att framstå som ett gäng vattenkammade söndagsskolepojkar och det är en skam för landet att det tillåts bedriva sin verksamhet. Under förra året lämnades ca 150 anmälningar om vanvård av gamla in till Socialstyrelsen, vilket inte tycks hindra bolaget att fortsätta tjäna pengar på sin gangsterverksamhet.
En av ägarna till bolaget är en man som håller på att renovera sin bostad på Östermalm för 65 miljoner kronor. Mannen bär det osannolika efternamnet Pråhl, vilket ännu en gång visar att verkligheten i grym ironi överträffar dikten.

Argus tänker sig att herr Pråhl presenterar sig som följer;

Mitt namn är Peder Pråhl
och jag är mot de gamla jävligt snål,
eget litet bo jag sätta vill
och de gamla får bidra därtill

jag vill ju inte bo alltför dåligt,
nä, snyggt ( men inte pråligt )
därför spar vi på blöjor och personal
så att kostnaden blir minimal.