Förskingringskassan igen.

 En av Försäkringskassans mest kompetenta handläggare utför sin dagliga (ill)gärning.



Sju läkare och en kurator vid Karolinska sjukhuset går till ( inte opåkallat ) angrepp mot Försäkringskassan därför att den tvingar ut kroniskt cancersjuka patienter på den
s.k. arbetsmarknaden. Argus nöjer sig med att andra ett exempel ; En 35-årig kvinna fick sin cancerdiagnos för tre år sedan. Hon fick snabbt återfall
i sin sjukdom. Trots omfattande behandling blir hon allt sjukare. I somras "informerade" ( Argus återkommer ang. Försäkringskassans språk )
henne om att hon inte kunde få fortsatt sjukersättning och uppmanade henne att planera för att återgå till arbete. När kvinnans läkare förklarade
för Försäkringskassan hur sjuk hon var, fick han till svar att hon enligt de nya reglerna "anses" klara ett heltidsarbete.

Läkarna ; Man skulle kunna förledas att tro att detta exempel är ett olycksfall i arbetet ( knappast nu längre, Argus anm.), men vi kan intyga
att så inte är fallet. Vi möter vaje vecka flera patienter i liknande situationer.

Det är för en lekman inom området psykiatri svårt att avgöra om F-kassans handlande styrs av dumhet, illvilja eller en kombination av båda
men det framgår klart att vilken "debil tolvåring", för att tala med Bertrand Russell, som helst skulle kvala in som anställd på myndigheten.

 Det är tragiskt när människor drabbas av allvarliga sjukdomar, men skall samma människor dessutom plågas i F-kassans
Kafkavärld måste man ställa sig frågan ( den retoriska?) om vi lever i ett människovärdigt samhälle.

F-kassans språkbruk står på samma obehagligt låga nivå som dess övriga agerande, går man i på F-kassans hemsida möts av ordet
"förmåner", för det som är en självklar rättighet för ett folk som avstår 50% av sin inkomst till staten. Det ovan citerade obestämbara
"anses" är ett annat. Men det är väl som Tegnér påpekade; Det dunkelt sagda, är det dunkelt tänkta.
 
Utan är vad det inte är att Argus uppstämmer följande nidvisa;

Ja, nu ska vi spara som bara fan,
så vi på kassan har kläckt en plan,
om vi inga ersättningar betalar ut,
så tar ju pengarna aldrig slut.

Vi slog ihop våra hjärnceller två,
kanske inte så stora, men ändå,
och kom till detta resultat,
ett sparprogram värdigt vår stat.






logik ochpolitik f-kassan "förmåner"

The travelling Ghezalis.

 Ett visst kunskapsglapp om det samhälle man gärna drar fördel av kan spåras hos muslimerna. Men man får väl ha en viss förståelse för det, med det besvärliga svenska språket, som enligt talesmannen för Örebros muslimer, utgör ett "obstacle."

Nolltaxeraren Mehdi Ghezali har varit på en, förmodligen välbehövlig, då det lär ta  på krafterna att slita ihop en sån inkomst, semesterresa till Pakistan. Dock har Mehdi ännu inte dragit in tillräckligt för att kunna återbetala de biljetter som svenska UD betalade 2007, efter det att Mehdi och hans hustru unnat sig en, förmodligen lika välbehövlig, semesterresa till det undersköna Somalia, för att där njuta av "äkta muslimsk kultur och vacker natur." Denna resa, liksom den senare till Pakistan, slutade i fängelse för Mahdi och hans familj , möjligen beroende på att myndigheter i andra länder har ett något misstänksammare förhållningssätt till medellösa personer som semestrar på andra kontinenter än vad vi ( ännu ) visar upp i vår något mer naiva oskuld.

Mehdis advokat Peter Althin, som Argus har hört försvara snart sagt alla utom djävulen, men den dagen är nog inte lång borta, hävdar att Mehdi enbart greps för visumbrott i Pakistan, men trots denna ringa förseelse utsattes för tortyr. Ett annat skäl till gripande kan ha varit att den bil Mehdi och ett antal andra personer färdades i innehöll 10 940 dollar i kontanter, två knivar och en strypsnara, samt 16 cd-skivor av den, diplomatiskt uttryckt, radikale muslimen  Anwar al Awlaki ( eller Awaki ) mannen som beskriver massmördaren Nidal Malik Hasan med följande ord : Nidal Hasan is a hero. He is a man of conscience....How can there be any dispute about the virtue of what he has done?

Utan är vad det inte är att Argus kan förstå att det finns en viss skepsis i en del länder gentemot att uppföra byggnadsverk tillägnade en religion, som står på samma nivå som kristendomen gjorde vid tiden för barnkorstågen på 1200-talet.