Kamratligt.

Argus kamrat, Öyvind Vittfarne, som upprätthåller gammal stolt vikingatradition och ser sig om i här världen, har besökt Berlin. Lustigt eller olustigt nog råkar denna händelse sammanfalla med Argus läsning av Björn Cederbergs Kamrat Spion, som handlar om Stasis kontroll av befolkningen i den "demokratiska" republiken och organisationens förgreningar i Sverige.
I Stasis arkiv fanns uppgifter om 25% av befolkningen, inkluderande spädbarn, som presumtiva säkerhetsrisker och statsfiender. Två miljoner västtyskar och, för"säkerhets" skull, några tusen svenskar fanns också registrerade.
Under sin glans dagar hade Stasi 100 000 fast anställda och 170 000 informatörer.
Spindeln i nätet var Markus Wolff, chef för "verksamheten" 1952-1986 och Argus tänker sig att han kan ha funderat ungefär så här;

Krigets vindar blåser hårda och kalla
så för säkerhets skull spionerar vi på alla,
för även om du ser ut som en kamrat,
kan du vara fiendens soldat.

Vi ser även till dig som liten är,
för vem vet vad du inom dig bär?
Kanske är du född subversiv
och blir fara för staten under ditt liv?

Det är inyte utan att Argus,med ovanstående i tankarna, tackar  sin lyckliga stjärna (Betelgeuse) att hans fosterland trots allt är så friskt som det (ännu) är.

Blinka lilla(?) stjärna där.

Ibland får sig Argus en tankeställare när det gäller människans egocentriska uppfattning om sig själv och sin tillvaro i universum. Vår egen Vintergatas sol kan förefalla stor, men i jämförelse med Jättens hand, Betelgeuse, 1000 gånger större och på bara 400 ljusårs avstånd, är den en obetydlig dvärg.
Möjligen förhåller det sig, funderar Argus, på samma sätt med vår jord och dess innebyggare satt i relation till andra planeter och deras eventuella innevånare. Vi är bara, med Swifts ord, lilleputtar.

Dessa tankar inspirerar Argus till följande l sång i sann lilleputtstil;

Långt därute blinkar en stjärna så stor,
större än du nånsin tror.
Den blinkar för oss alla som på jorden bor,
mamma, pappa, lillasyster och lillebror.

Kanske vill den säga oss;
ni är så små, så små, små som boss,
är det det vad den säger, denna koloss,
som i vinternatten lyser på oss med sitt bloss?
 

Räknenis...f´låt räknemissar ska det vara.

Sverige har återigen tangerat ett bottenrekord, denna gång gäller det trängselskatten där en lättare felräkning resulterat i att kostnaderna blir 100% högre än beräknat, varför projektet inte kommer att betala sig förrän 2011(tidigast) och därmed blir ett av de dyraste vägprojekten i världen.
En norsk expert säger om de svenska kostnaderna; Det är helt extremt.

Ja, vi räknade och räknade på kostnaderna för vårt projekt,
men nu måste vi hitta på en ursäkt,
för vi bommade med hela hundra procent,
kanske nåt med våra kalkylatorer hänt?

Så nu bär sig inte projektet inte förrän 2011,

och det kan vi t.o.m. räkna ut alldeles själva,
inte är så särskilt bra,
nä, nya kalkylatorer måste vi ha!




 Möjligen gäller här det yttrande som tillskrivs Sokrates;
Jag har aldrig mött någon matematiker, som varit kapabel att tänka förnuftigt.

Till Julia.

Med anledning av att den vackra tiken Julia, som brukar beledsaga Argus på hans, numera en aningen stapplande, promenader och se till att han inte går vilse i vår vilda natur, firat sin namnsdag, vill Argus framföra en försenad hyllning till henne och hennes artfränder.
En ytterligare anledning för Argus att framför sin homage till denna dam, är att hon till till stor del är att tacka för de rester av mental hälsa som eventuellt kan spåras hos honom.
Hunden är som bekant människans bästa vän, även om det för Argus framstår som oklart vad människan gjort för att förtjäna denna vänskap.









Ja, Julia heter jag
och är människans bästa vän
här vilar jag ett slag,
på grönan sommaräng.

Fridsamt lever jag mitt liv,
utan mödor och besvär
utan strid och utan kiv,
så frågan blir, min bästa vän, vem som klokast är?   

Captain Beefheart sa;  Av en hunds vänlighet kan man lära sig hur människan borde vara och inte så lite så litligger det väl i det.

Dirty cops.

Polisen i Stockholm som, förmodligen i brist på angelägnare sysselsättningar, åker omkring i sina koldioxidspyende bilar och kontrollerar nyktra bilister med alkotester, förbrukar varje år 9 ton plaströr i denna lovvärda sysselsättningsåtgärd. Rören slängs sedan på,(närmsta?) soptipp.

Med detta lilla rör av plast,
vill vi kolla om du varit på fest,
eller om alkohol är  för dig en last,
det kan vi se med detta test.

När vi sedan använt detta rör,
och sett att du är fri från sprit
och härifrån nykter kör,
slängs röret med all annan skit.

Det är till en renare miljö vårt bidrag,
att  kasta plast och spy koldioxid
därför använder vi våra anslag,
till testerna i tid och otid.





Uran i Iran.

Iran fortsätter, trots FNs  krav på att de ska upphöra, med  sina tester för att anrika uran, nu med ännu mer avancerad och dyrbarar teknik. Det sker samtidigt som landet genomlider en mycket kall vinter och människor tvingas klara sig utan gas och el för att värma sina hem. Möjligen skulle det ura,f´låt iranska ska det vara, ledarskapet behöva läsa in sig på Abraham Maslows behovshierarki för att få lite ordning på prioriteringarna.

Argus tänker sig att den frusna befolkningen klagar ungefär som följer;

Våra ledare rustar landet för att slåss,
medan vi fryser häcken av oss,
det låter underligt som fan,
men så går det till här i Iran.

Våra ledares högsta prioritet,
verkar vara att skicka oss till helvetet,
här må knapphetens kalla stjärna lysa,
men där nere slipper vi åtminstone frysa.

Apropå uran kan det finnas anledning att dra sig till minnes fältbiologernas konstaterande;
Isotoper av uran gör att barn ser ut som fan.

På glänt.

Med anledning av de irakiska flyktingar( som av sig själva, tydligen, men inte av Migrationsverket, bedöms som sådana) som på eget bevåg beslutar sig att illegalt stanna i landet vill Argus komma med ett hovsamt påpekande.
Bland de läroböcker för invandrare som dagligen passerar revy för Argus många ögon återfinns illustra verk med titlar som; "Vägen till Sverige" ( och snart tycks det som om alla vägar slutat bära till Rom och numera leder till vårt fosterland), "Öppna dörrar" ( vilket alltså de illegalt kvarstannande irakierna tolkar på sitt frimodiga sätt), samt sist men långtifrån minst, kronan på verket "Ta för dig", vilket av många grupper tolkas rent bokstavligt och som gällande i alla sammanhang.
Det är inte utan att Argus tycker sig kunna lukta sig till odören av dubbla signaler i sammanhanget.

Vi vill så gärna stanna här,
trots att vi inte välkomna är,
för Sveriges verk för migration,
har bestämt att vi kommer från en fredlig nation.

Men vi stannar ändå illegalt
och bygger vår tillvaro asocialt,
till Sverige hittade vi en dörr på glänt,
innan man oss tillbaka sänt.

Bitch.

En kvinna har av en kvinnlig kennelägare nekats köpa en hundvalp med motiveringen att hon ( köparen ) är lesbisk. De eventuella intellektuella processer som föregått detta beslut av (icke)säljaren måste vara så djupt dolda i dumhetens mörker att ens de allra som skarpsinnigaste, d.v.s. Argus läsare, förmår förstå dem;

Hon var fullt kapabel att sköta en valp,
men detta faktum föga halp.
Är man kapabel, men lesbisk,
utsätts  hunden för en risk.

Därför nekas varje lesbisk kund
att här köpa sig en hund.
En tvestjärt är däremot helt okej,
den skiljer inte så noga på kille och tjej.

Apropå människans bästa vän är Argus beredd att instämma med John Knox;
Humoristen springer men haren, satirikern jagar med hundarna.

Goodbye guru.

Argus tackar unge herr Magnus för tipset att slå in på en mer "andlig" bana och på skattebetalarnas bekostnad "utbilda" sig till imam om Lars Leijonborgs och Allahs vilja sker.
Dock har Argus under ett långt liv hunnit göra sig ovän med ungefär Allah, f´låt alla ska det vara, gudomar som finns varför detta inte framstår som någon direkt gyllene karriärväg.
När vi ändå befinner oss i  de intellektuella utmarkerna noterar Argus att "vishetsläraren" Maharishi Mahesh Yogi har lämnat det jordiska för att meditera på annan ort, förmodligen transcendentalt belägen.

Ja, nu vilar du för evigt, gamle guru,
om än inte i en kista av furu.
Aldrig mer ska du upprepa ditt mantra,
men någon gång måste livets farkost kantra.

Du slipper ändå livets kval,
i en tillvaro mer transcendental
och kan kanske på heltid  meditera,
nu när du inte behöver jobba mera.

Farao färde!


I Egypten grips och torteras hivsmittade, anklagade för "vanemässig sedeslöshet", av en polis som måste lida av vanemässig dumhet, en, såvitt Argus kan bedöma, mycket vanligare och farligare dysfunktion.


I faraonernas sandiga land
är det dubbelt riskabelt  minsann
att vara drabbad av HIV,
antingen tar polisen eller sjukdomen ditt liv.

Polisen där är grym och hård
och tror mer på straff än på vård,
så kan det gå när den som sätts att vakta moral
är utrustad med en hjärna som är alltför skral.

Så bland Egyptens pyramider,
de homosexuella lider
och dag efter dag torteras
av en dumhet som knappt kan graderas.

Argus instämmer å det hjärtligaste med Alfred Hitchcock som säger;
Jag har inget emot poliser, jag är bara rädd för dem.

Leijonborg igen!

Lars Leijonborg har försökt tänka till igen, tyvärr blev resultatet samma  missfoster som vid hans tidigare omnämnda (Klappjakt) intellektuella förlossning. Den här gången föreslår Leijonborg statligt finasierad utbildning av imamer.
Argus misstänker att det är det stora överskottet av välutbildade läkare ( den senaste(sista?) läkare Argus besökte höll på att strypa sig själv i blodtrycksmanschetten, varefter han raskt övergick till att revolutionera den gammalsvenska stavningen magsår till den mer nusvenska mavesår) som fått Leijonborg att "tänka" i dessa banor. Som de lika skarpsinniga som dito ögda Argus läsare är, har de säker noterat att det inte heller råder någon brist på verkligt kompetenta rättsskipare i landet (Justitia).
Argus tänker sig att den unge imamen in spe lovsjunger Leijonborg som följer;

På Sveriges alla gator och torg,
prisar vi herr Leijonborg,
jag som är frälst på islam,
får betalt för att bli imam.

Detta betalas via skatten,
Allah ske pris i vinternatten!
Lika inhemsk blir snart suran,
som den stolta furan.
 
Det verkar som om ordspråket ; När Allah ger, frågar han inte efter vem personen är, också ger utrymme för en viss givmildhet från de svenska skattebetalarna.

Justitia?

Ett ärende angående besöksförbud har av misstag förelagts två domare vid Örebro tingsrätt som lyckats med konststycket att fatta  diametralt motsatta beslut i samma ärende, vilket visar att rättvisan är, om inte blind, så åtminstone gravt synskadad.

Tja, rättvisan är ett lotteri, 
en åker fast, en annan går fri.
Allt enligt nyckfullhetens lag,
som skiftar från dag till dag.

Men vi domare har det inte lätt,
når åldern tar ut sin rätt
och synen blir alltmera svag,
liksom krymper texten i våran lag.

Därför brukar vi singla slant,
för att avgöra hurudant,
vi ska döma i ett fall;
frihet eller in på Hall.



Klappjakt.

Alliansens klappjakt på arbetslösa och sjukskrivna börjar gå gamle Argus på nerverna. Lars Leijonborg sa för någon tid sen att "folk måste söka de arbeten som finns."
På Leijonborgs egen arbetsplats utlyste man en (1) tjänst som lokalvårdare. Man fick sexhundra sökande till jobbet, dock hade man bestämt sig för att en manlig sökande skulle få tjänsten eftersom det fanns ett överskott av kvinnliga lokalvårdare, varpå fyrahundra av de totalt sexhundra sökandena eliminerades, inte p.g.a. att de var olämpliga för jobbet utan därför att de var av fel kön.
Arbetssökande ska också för att få behålla sitt stöd, kunna tvingas att flytta över hela riket eller pendla mellan hem och en avlägsen arbetsplats.
Det skulle vara intressant att utlokalisera Sveriges Riksdag till, förslagsvis, Överkalix för att se om riksdagsmannayrket förblev så populärt att det lockade lika många svagsinta som hitintills.

Sjukskrivnas arbetsförmåga ska numera inte bedömas av läkare som känner och behandlar patienten utan av försäkringskassan som har samma kompetens för detta som Leijonborg tydligen har för verklighetsuppfattning.
Det är inte utan att  Anderz Harnings dystopi Mogandalen börjar framstå som en sörgårdsidyll.

Sök alla jobb som du kan,
men besinna först ditt kön
för om du inte är en man,
blir du utan både jobb och lön!

Jaså, doktorn säger du är krank
och i ryggen en förslitning har,
så du kan inte längre bära plank,
sånt tar vi på kassan inte på allvar!

Det finns kanske anledning att påminna herr Leijonbgorg och andra som inte lever på riktigt samma villkor som människor i övrigt om vad den tyska författarinnan sa;
Privilegier är rättighetens största fiende.

Fler bängkäppar.

Det finns situationer när Argus känner sig befryndad med åtminstone tre gestalter i litteraturens historia som har stått vid sidan av och sett en sinnesförvirrad värld snurra förbi. De tre betraktarna av det kollektiva vansinnet är Dostojevskijs furst Mysjkin, Voltaires Candide och Joseph Hellers Yossarian.  En sådan situation uppstod så sent som under dagens läsning av Dagens Dumh..f´låt, Nyheter ska det vara. 

En utredning som arbetar under tidigare prisade bängkäppen Mats Odell har( på egen hand?) kommit fram till att om man chockhöjer hyrorna med 30 - 40 %, kommer bostadsköerna att minska, vilket påminner om det forna Rumäniens sätt att lösa arbetslöshetsproblemet, människor sattes att klippa gräset med sax och simsalabim  var det problemet ur världen.

En annan artikel som får Argus att höja ett av sina många ögonbryn återfinns i SV.D. och handlar om en man som tagit sig ofoget före att slå ihjäl en medmänniska och misshandla sex andra med med hjälp av ett järnrör och möjligen styrkt av ett helrör. Mannen fälldes för bl.a. (sic) mord, försök till mord, misshandel och grov misshandel. Stillsamt är det Argus som undrar vilka brott mannen inte fälldes för.
Mannen ska ha fortsatt att uppträda hotfullt men beviljades trots det permission under 321 av förra årets dagar, vilket inte lämnar någon uppsjö av dagar kvar för vård, i den mån sån kan ha någon effekt.
 
Ja, du stackars Yossarian
du levde i ditt Absurdistan,
precis som Mysjkin och Candide,
i en alldeles galen tid.

Fast mycket bättre har det inte blitt,
vitt är svart och svart är vitt,
fel rätt och rätt är fel,
i de vansinnigas spel.

Den som blivit pådyvlad  galenskap i sina många dagar är Argus, men han brukar trösta sig med Aristoteles ord; Det är endast bland dårar den vise anses vara vansinnig.

P.S. Argus är fuller väl medveten om att rimmet Candide och tid haltar något (något?, Metusalems anm.), dock haltar det inte mer än Argus själv och han har haltat sig igenom sex millennier, vilket är åtmistone sex mer än den förväntade livslängden hos sagda rim. D.S.

Inprincipielle Persson.

Göran Persson, som under sin tid som statsminister, var motståndare till det s.k. pigavdraget har nu enligt Aftonbladet beviljats maximalt avdrag för "hushållsnära tjänster", en term som omöjligen kan finnas i någon annan vokabulär än den svenska. Där ser man hur principer kan anpassas efter möjligheter och behov och alls inte behöver vara stelbenta. Argus tänker sig att f.d. ministern, leende i mjugg, funderar;

Som minister var jag emot avdrag för piga,
men principer ska inte vara alltför rigida
utan  kunna  töjas och bändas på,
livet blir liksom lite enklare då.

Har jag någon liten enda last,
så inte är det att vara i principer fast
och vill man nu skänka  mig en hacka,
är det väl bara att bocka och tacka.

Det är inte utan att Göran Perssons inställning till principer är lika flexibel som Groucho Marxs;
Det här är mina principer, dem rubbar jag inte på och gillar ni dem inte, så har jag andra.