Oldies but goldies 1 Piratkopia

 
 
 
Piraten i skrönarstolen, väl försedd med det livets vatten som i quantum satis ger fantasin ännu bredare vingar.
 
Idag är det Tors dag, en dag som Argus för att hedra sin forne vän, tyvärr bortgången vid alltför unga år, motarbetad av det vämjeliga moderna påfund som kallas kristendom, ägnar åt trevligare saker än det svenska gangsterväldet, infantila politiker et cetera.
 
Argus gör det idag med att, förkortat, återge en skröna av skrönornas mästare, Fritiof Nilsson Piraten.
    Skrönan heter Ett liv återfinns i samlingen Vänner emellan och lyder, inte bara i förkortat, utan starkt förkortat skick sålunda;
 
Victor Dieudonné* Blaudonner föddes i Småland som son till kammarherre och godsägare Henrik Luitpold Blaudonner.
Victor utvecklades sent vad det gäller förståndets kapacitet och dröjde med att tala rent till sju års ålder. Däremot insåg han snabbt skjutvapnens möjligheter* och råkade vådaskjuta sin informator som lämnade sin tjänst utan att vederbörligen inlämnat någon avskedsansökan.
Kammarherrens vidare försök att ingjuta kunskaper i sin son, åtminstone i den grad att denne skulle kunna antas till Karlberg, för att bli officer avslutades när Victor vid sexton års ålder för andra gången blev kvarsittare i tredje klass.
 
En dag råkade Victor avlossa en annan bössa i städerskan Alma och försvann, som en avlöning som ett sentida uttryck lyder. Ett avskedsbrev anlände efter några månader från Marseille och avslutades med; "Om Alma får en gåsse så är det min sista villja att denna döptes till Dieudonné."
 
År 1900. Tolv år har passerat utan livstecken från Victor och numera änklingen Henrik Blaudonner antog att sonen var död.
En vårdag läste han emellertid i tidningen att Victor utnämnts till löjtnant i Boerkriget där han kämpade på Englands sida.
 
Så småningom lyckas fadern "med hjälp av en försupen student md någon kunskapi engelska" skaffa sig en bild av Victors karriär, en karriär som åkt berg och dalbana mellan utnämningar och bestraffningar, vanligen för fylleri. "( En uppgift att han i fyllan hade äktat ett halvblod med åtta barn kunde lyckligtvis inte bekräftas.)"
Victor hade inte övergivit sin svaghet för litet starkare drycker och deltog med stor framgång i Johnnie Walker cup och kallades av stolta kamrater  " a three bottle man", en tre flaskors karl (whisky, inte portvin)
Whisky har emellertid den otrevliga egenskapen att det gör överkonsumenten kattsynt, vilket drabbade Victor till den grad at han måste släcka ljuset för att se klart.
En förmiddag vaknade han i det starka solskenet och såg en kobra vid huvudgärden, sköt genast och träffade sin boy i höften. Ormen fanns ingenstans att se.
 
Victor tvingades lämna aktiv tjänst och övergå till half-pay. Han återvände till Europa och kom till Paris , där han möttes av budet att hans far var död och att godset Donnersberg var hans.
Victor telegraferar hem efter pengar och börjar utrusta sig för hemresa och övertagandet av egendomen. Han vill förstås hedra sin döde far och välgörare med lämplig klädsel och hans första tanke gäller en hög hatt.
Victors utbildning i det franska språket var lika försummad som hans övriga utbildning men han såg en skylt Pour les Hommes, vilket han alldeles riktigt antog betydde För män.
 
- I want a top hat! sa han i herrekiperingen.
Expediten stirrade tjänstvilligt men oförstående på honom.
- Un -haut chapeau! stapplade Victor.
- Ah, monsieur! Discrétion! viskade expediten.
- Quelle couleur? undrar expediten.
- Noir!
- Mais pourquoi?
- Mon père estm mort! förklarar Viktor med gravlikt allvar.
- Monsieur! Quelle délicatesse! utbrast den lille fransmannen förtjust.
"Det är så att hög hatt heter chapeau de soie eller haut de forme. En haut chapeau anstår glädjen endast och inte bedrövelsen, den är gjord för ett högburet huvud och inte för det sorgesamt lutande och bör i intet fall bäras synlig av en sörjande; enfin: hauts chapeaux kallades de små gummiluvor med rullade brätten som säljs dussinvis och sändes i kuvert utan firmatryck.
Fortsättning följer.
 
                                                     
 
 
* För bövelen!!! Smög sig inte gängstrarna in trots mina goda avsikter!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: