Tänk att allt och alla är så "sjukt" nuförtiden,

ingenting och ingen verkar riktigt frisk,

ja sannerligen tiden är numera vriden,

en liksom kollektiv psykisk och fysisk,

 

känsla av sjukdom och illamående,

verkar ha spridit sig landet kring,

så ett intryck som är bestående,

är att vi alla drabbats av någonting,

som ingen vet vad det riktigt är,

men smittar alla och envar,

och situationen blir ju riktigt prekär,

när ingen frisk människa finns kvar.

 

En eller annan frisk läsare kanske förvånas över min till synes sjukt outsinliga diktarådra. Här kan jag bara citera min store läromästare i Grönköping; Det är ICKE svårt att dikta, ja, jag skulle rent av säga att det är svårare att låta bli. A:lfr-d V:stl-nd