Till en guldfisk.

 
 
 
 
 Bert-Bodil kommer fördomar på skam, med sitt einsteinska minne.
   
 
Sthlm i mitt hjärta

Nils Öhman: Jag är en håglös guldfisk

  
 
Håglösa och dåligt minne
vad har människan mot oss?
Stillsamt simmar vi här inne
och ids inte gapa och slåss.
 
 
Inte det minsta väsen vi gör
och ingen annan varelse vi stör,
nåt fridsammare lär inte finnas,
åtminstone vad jag kan minnas

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: