Three is a crowd.
Folkrikt, fullsatt och festligt.Argus läser i en notis om två män som knivskurit en tredje. Det verkar som om människor har svårt att umgås på mer än tu man hand och i syfte att reproducera släktet och även då kan det som bekant skära(sic) sig.
En nordamerikansk indianstam hade talesättet; Tre kan bevara en hemlighet om två är döda och salig Princess Diana klagade; We were three in this marriage.
Argus beskriver i denna utopiska dikt (inte utan trans...f´låt inspiration ska det vara, av Hasse o Tage.)
ett möjligt framtida lyckorike.
Tja, människor har så svårt att hålla sams,
de kivas om minsta bagatell,
och träter så fort de får en chans,
den sanningen är generell.
Tänk om vi inte så många var
utan, precis som i Eden,
ett enda lyckligt par
som strosade kring bland träden.
Men mäniskan verkar se som sin plikt
att fullständigt fylla denna jord,
genom att föröka sig illa kvickt,
sanna mina ord.
I väntan på freden och friden får vi väl trösta oss med Bertrand Russells ord;
Efter långa tidsåldrar, under vilken jorden producerade ofarliga trilobiter och fjärilar, framsteg utvecklingen till den punkt den alstrade folk som Nero, Djingis Kahn och Hitler. Detta är emellertid en mardröm som går över; i sinom tid kommer jorden åter att bli oförmögen att vidmakthålla levande varelser och då kommer friden att återvända.