Bestar.
Föreningen Djurens Rätt demonstrerar i Stockholm för en lagstiftning mot tidelag och sexuella övergrepp mot djur. Man kan tycka att både en sådan demonstation och lagstiftning verkar onödig, men som världen, och i synnerhet Sverige, ser ut idag kanske föreningen är rätt ute. Argus gamle, men tyvärr sedan en tid bortgångne vän, historieskrivaren Tacitus sa ; Ju mer fördärvad staten är, desto fler är lagarna och Sverige befäster hans exempel.
Landet har redan tidigare haft förbud mot tidelag, på 1700-talet halshöggs och brändes gärningsmannen på bål, det senare gällde tyvärr även offret, vilket visar att svårigheten med distinktionen förbrytare kontra offer inte är en nyhet i svenskt "rätts"väsende.
Den som inte kan avhålla sig från följande nidvisa om de naturens missfoster och olyckshändelser som begår den typen av illdåd är Argus;
Fy för hin håle för den sorten av bestar,
som ger sig på får, kor och hästar,
den som våldför sig på försvarslösa djur,
borde för livet förvaras i bur.
Nej aldrig skulle de släppas ut,
förrän deras dagar var slut,
eller, kanske, för att sex med en utsvulten krokodil,
det vore väl att dö med stil?
Utan är vad det inte är att Argus å dessa "människors" vägnar, eftersom de förmodligen inte är kapaba till det själva, rodnande av skam över mänskligheten drar sig till minnes Mark Twains ord;
Människan är det enda djur som kan rodna, och har anledning till det.