No trial, only error.
Konstaplarna Rapp, Rask, Quick, Flink, Ferm, Hast, Blixt samt Vessla i ett hektiskt skede av jakten på tvåbarnsmördaren.Svenskt rättsväsende är i full färd med att tangera det rekord, ouppnåeliga trodde Argus, i klantighet som sattes i samband med mordet på Olof Palme. Den här gången gäller det en tvåbarnsmördare, som lyckats ta sig till Tyskland och där först bli häktad och sedan försatt på fri fot p.g.a. en blunder av (den svenske ) åklagaren. Idag vet ingen var den misstänkta befinner sig. "Var det ett formellt fel får vi väl försöka att göra formellt rätt nästa gång", säger en talesman för polisen och det är ju en trösterik tanke.
En dryg vecka efter morden, fylld med intensiv intellektuell verksamhet får man förmoda, kommer den svenska polisen på att det kanske är en bra idé att samarbeta med den tyska. En anledning till detta dröjsmål och ovanstående felaktigheter är förmodligen att kunskaperna i tyska är på gränsen till obefintliga.
Det är inte lätt att tänka både rätt och snabbt,
i rättvisans alla labyrinter,
faktum är att vi inom rättsväsendet knappt,
begriper våra egna finter.
Det är så mycket med det juridiska,
lagar och regler hit och dit,
och ska ví dessutom korrespondera på tyska,
begriper vi inte ett skit.
Kanske är det säkrast att Argus avslutar här, för som Karl Kraus säger;
En satir som allmänne åklagaren förstår, blir med rätta beslagtagen.