Ode till en sailor.

Innan Argus ger sig ut på morgonens tankegång vill han gärna delge sin lilla men outsägligt tappra läsekrets detta lilla ode , i.a.o.m. (i akt och mening, övers.anm.) att gardera sig för den eventualiteten att han under den gigantiska kraftansträngning som sagda gång innebär skulle s.m.s. t.a.p.(trilla av pinn, övers.anm.)

Detta (försenade) frånfälle skulle ju innebära att världen tvingades forrtleva utan kännedom om de lyriska finsnickerier som  Argus hjärna på sluttampen lyckades åstadkomma, ett öde som Argus knappast tillönskar  någon med undantag av sina allra värsta fiender, vilka å andra sidan genom millenniernas lopp hunnit växa till ett antal som endast står i paritet med världens samlade skara av politiker och militärer .

Odet är tillägnat den "sjöfarare" som lyckades med konststycket att kollidera med Essingebron, ett  landmärke lika imposant som Frhetsgudinnan i New York eller operahuset i Sydney.


                                                             Ode till en sailor
.

             Hallå där uppe , land o´hoj,
    här kommer en verklig sailorboy, 
efter att fredligt ha blandat mitt kaffe med Kron,
               skall jag nu segla under Essingebron.

Skulle jag missa, döm mig inte för hårt,
          navigare necesse est, men svårt,
och trots att jag styr skutan med stadig(?) hand
            händer det att jag hamnar på land ibland. 

                                      
                                                     

                   

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: